Even in the best of days love will be hard

Ja ni, livet rullar på i 180 här borta. Träningar och skola och inte nån riktig rutin än, vilket gör att allt hela tiden tar lite längre tid än de egentligne behöver. Men snart kommer vi säkert in i mer rutin och då kommer allt rulla på smidigt!
.
Hade som vanligt 3 timmars träning i går efteriddag, och som vanligt tog det nästan död på mig. Först simning i 1.5timme, landträning i 30minuter och sedan avsluta med spinning i dödsrummet i en timme. Killarna körde spinningen innan oss i går, och man märkte verkligen att det fanns betydligt mindre syre i rummet än det brukar när det väl var vår tur. Dels märker man det ju när man andas och blir halvsnurrig, dels att alla blir tröttare än vanligt och folk efter ett tag får en ganska tom och stirrande blick rakt fram eller ner på den lilla skärmen som visar vilken växel man har i stället för att ropa och hejja på varandra.
.
men vi tog oss igenom även den träningen och alla var väldigt nöjda när det var över, och ännu gladare eftersom whitney hade bjudit hem hela laget på middag hos honom. mysit värre. det är nått speciellt med känslan av att vara 50 simmare, inknölade i lite för få bilar, på väg till middag, pratandes och sjungandes i bilarna både på vägen dit och hem. jag har tur, för det är verkligen ett härligt gäng man har runt omkring sig här!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0