blev en sväng till danmark igår, men eftermiddagen spenderades som vanligt på finalpasset. (där adam, the love of my life, som vanligt välkomnade mig med sittdyna och sittplats som han hade"paxat åt mig jättelänge". hurra, stort tack till grabben..)  men ni ska veta att dessa finalpass verkligen är en upplevelse utöver det vanliga!

är man van att sjäv vara den som lullar runt i parkas å då och då hoppar i på nått lopp känns det faktiskt konstigt och lite jobbigt att bara få sitta på läktaren och titta på. men samtidigt är det kul det med, spaciellt när man sitter med alla föräldrar som är här! vilket liv det är på dem asså!
alla hejar verkligen för fullt, står upp mitt på läktaren mitt under lopp och vrålar "heja, heja, heja!" samtidigt som de hysteriskt klappar händerna så högt och hårt det bara går. precis innan vändningar hör man ofta saker i stil med "ja men hon ligger före, hon ligger ju före!!", och in mot målgång byter det sen till att "ja men hon tar dom, hon tar dom, simmar om nu på slutet ska ni se! ,  fläska pååååååå!"
ja, engagemanget är det ju verkligen inget fel på bland våra små lass-föräldrar! :D

nu håller vi tummisarna sista passet!