i used to feel so lone and blue,
until the day that you came through.
had never dreamt of one like you,
and now you are my dream come true.
life was a bore, days long as hell,
now things are great, and life is well.
i hope i never learn to miss,
your nice warm hug and lovely kiss.

har storstädat mitt rum i dag.
plockat i ordning i lådor, rensat ur saker ur lådor, vikt ihop kläder, diskat ljusstakar, vattnat blommor, bäddat rent och vädrat kuddar och täcke, dammat, vattnat blommor...ni vet, fixat i ordning helt enkelt.
en sak som är kul när man städar (förutom att det blir rent och fint då) är när man hittar grejer man inte minns att man hade.
en sak jag hittade bland massa gamla skolgrejer var dendär dikten. på engelskan hade vi precis i slutet av 7an (tror ja de var) tema LOVE, och vi skulle i två och två-grupper skriva egna love poems. 
jag gillar inte dikter, och tycker verkligen ännu mindre om när man i skolan blir tvingad att försöka skriva egna dikter. även om det suger lyckades vi tydligen iaf få ihop ett par rader där, cred till oss! :D