DÖD var ordet. efter 2000 simning, 2 mil på cykel och 7.7 km med löparskorna är jag helt slut. hur långt vi sprang är jag inte helt 100 på men enligt mätning på eniro blev det 7.7 km. men i vilket fall det är definitivt längre än 3,5 km som micke först trodde att det var. dock var denna triathlonomgång mycket mer händelserik än den förra. för hälften av oss, typ, hoppade kedjan. jag vurpade på cykeln, samuel på löpningen och det var rätt många som fick blåsor under fötterna (faktiskt 3 av 4 biggisar, becka klarade sig). ni ser, vi är hårda som sten vi lassare! ;)

fram tills nästa träning (som bara är en timme, hallelujah) ska jag mysa lite med erkan o carro. nu är det film och sen blir det en fika på EH. jag säger bara hallon- och rabarberspaj, MUMS!